The lamps are turned on and off in one minute intervals. When the lamps are off, a text written in after glowing paint appears on the model.

"Efter fem och ett halvt år skall vi lämna varandra en längre tid. Vi känner båda två att det är behövligt för oss, att det kan vara nyttigt och kanske till och med lite skönt. Avskedet har tagit nästan ett helt dygn i anspråk. Hemtrevligt pysslande, fysisk kontakt, försök att ha en så avslappnad och bra sista dag som möjligt. En mysig kväll med bio, god mat och en flaska vin. En ovilja att somna. Somna ifrån vår sista kväll. Vi håller oss vakna, håller i varandra, ser på varandra. Ger upp för tröttheten några få timmar innan det är dags att stiga upp och åka till flygplatsen. Jag gråter när vi lämnar lägenheten. Tystnad i flygbussen. Håller hårt i varandras händer.
Bagagelämning. En timme till boarding. Vill utnyttja den, vår sista timme på länge, åt varandra. Kaffe, småprat, tyst gråt i varandras famnar. Timmen tar slut, måste ta slut, äntligen slut. Sista avskedet. Ta hand om dig, jag ringer, jag älskar dig. Hon vänder och går. Försvinner bort i mängden av resenärer. Jag ser att hennes rygg skälver av stilla gråt. Innan jag går in genom passkontrollen kastar jag en sista snabb blick bakåt. Ett ögonblick - en sekund - som vi delar. Exakt samtidigt vänder hon sig om långt där borta. Våra blickar möts och våra händer höjs i en gemensam sista hälsning. Ett löfte om att vi kommer att ses igen efter det här avskedet.

Nästan exakt ett halvår senare, en liten tid efter hemkomst och kärt återseende, upprepas samma sak igen.

Också nu känns det behövligt, på något sätt nyttigt och till och med lite skönt. Avskedet tar den här gången några veckor i anspråk. Den sista omfamningen, gråten och löftena om att allt ska bli bra inte en timme utan en hel natt. Den sista avskedshälsningen inte på väg till boarding utan på väg ut ur hennes lägenhet"